Mervärde?

Det är mycket turbulent på börserna så även råvarubörserna. 2 augusti steg priset på majs limit up 7 %, det är den varmaste säsongen på 56 år i majsbältet i USA. Extrem värme i samband med blomningen drar ner utbytet.  Majspriset drog med sig de många andra foderråvaror för att i slutet av veckan närma sig veckans utgångspriser igen. Däremot har grispriset fortsatt att stiga i USA och har nu passerat 2,28 dollar, dvs. 14,60 SEK/kg. Det priset i kombination med extremt låga kostnader för byggnader och skötsel skapar lönsamhet för amerikanska grisföretagare. Det är den asiatiska marknaden som driver priset enligt initierade källor. Återigen kommer frågan hur kan en världsdel skilja ut sig prismässigt i en global värld?

Jo av precis samma skäl som att Sverige långa perioder haft lägre grispris än övriga Europa. Är produktionskostnaden för hög, d.v.s. konkurrenskraften låg har du med automatik färre kunder och får därmed ett lägre pris, men framförallt en lägre lönsamhet.  – Europa är farligt ute som tappar i konkurrenskraft. Europa håller på att dra på sig Sverigesyndromet. Om Europa haft lägre produktionskostnad än USA hade Europa sannolikt tagit en större del av Asien exporten och därigenom haft en bättre situation. Så även Sveriges grisföretagare.

Det är synnerligen hög tid att Sverige gör något åt sin svaga konkurrenskraft som blivit följden av olika särregler som omvärlden inte har. Även om det kan hjälpa oss något att EU inför fördyrande produktionskostnader 2013 som inte drabbar svensk produktion måste vi själva ta i grundproblemet vilket är varje enskilt öre i kostnad som vi skulle kunna göra oss av med.

I veckans olika medier har det talats mycket om svenskt lantbruks vikande produktion. I stort sett vid varje sådant tillfälle har det pratats om de svenska mervärdena. Vi måste alla hjälpas åt att styra upp hur ordet mervärde används.

Ett mervärde är inget mervärde, och finns därmed inte, om det inte går att få ut på marknaden.

Exempel: Betalar inte marknaden mer för svensk charkråvara kopplat till exempelvis salmonellafrihet är salmonellafrihet inget mervärde.

Betalar inte marknaden mer för att grisen har gått på helt golv då skapar svensk djurskyddslag inget mervärde i det avseendet.

I ett företagande är det över tid förödande att fortsätta producera något som man själv uppfattar som bättre men som köparen inte värderar. Det enda som är säkert är att den produktionen konkurreras ut.

Att analysera marknaden och därefter producera det som efterfrågas ingår i grundkriterierna i företagande, det är synd att svenska grisföretagare hindras av lagstiftning från att följa det kriteriet.

 

Senaste veckan har spannmålspriset på november -11 terminen stigit med ca 6 %. Grispriset i Sverige har under den sista tre veckors perioden stigit med ca 4,5 %. Följer priset för svensk foderspannmål terminsutvecklingen har därmed lönsamheten för svensk grisproduktion pressats.  

 

Svensk grisproduktion hade varit riktigt illa ute om det inte funnits åtgärder att vidta. Nu är det inte så utan det finns i princip hur mycket som helst att göra, dels i produktionen men framförallt i av Sverige självpåtagna kostnader.

 

Exempel kan vara: Grisningsboxarnas utformning, ditid, strökrav, mm, mm, mm. Många av möjligheterna till förändringar kräver politiskt engagemang. Det är inte lätt för politiker att driva frågor om förändringar om budskapen som når dem är delade.

Det finns bara ett sätt att vända utvecklingen och det är stärkt konkurrenskraft. Tänk på det vid politiska kontakter, det är inte med högre utan med lägre kostnader som utvecklingen kan vändas.

Ett bra alternativ kan vara att Sverige går med i EU då EU troligen inte kommer att gå med i Sverige.